Bloggstafetten från Centrum för lättläst
Först kommer ett inlägg från Torsten Bengtsson. Direkt därpå följer chefredaktör Lena Maria Nordstrand från Nypon Förlag med sitt inlägg som gästbloggare på den här sidan. Så här skriver Torsten:
Förra veckan hade jag förmånen att åter få träffa Stefan Zablocki. Denna gång för att äta lunch och få överlämna några exemplar av min nyss utkomna bok "Sverige under andra världskriget". Stefan medverkar i ett kapitel som ett ögonvittne. Han berättar sin historia hur det var att vara en judisk pojke från staden Lodz i Polen under det andra världskriget. Stefan är något så unik som ett barn som har överlevt förintelsen och flera koncentrationsläger där ibland Auschwitz.
Stefan var 15 år gammal när han 1945 kom till Sverige med hjälp av Röda Korset. Han kom till ett främmande land efter sex års helvete. Nu hade han flera skolår att ta igen men framför allt ett helt nytt språk att lära sig.
Stefan blev till en början inneboende hos en familj i Malmö. Där fanns en jämnårig pojke som gillade att läsa. Det fanns ett överflöd av Bigglesböcker. Och ganska snart kunde Stefan på egen hand plöja genom dessa äventyrsböcker. Böckerna blev hans inkörsport till det svenska språket. Redan efter några år hade han toppbetyg i skolan och även i ämnet svenska som han behärskade till fullo. Stefan blev sedermera civilingenjör.
Idag är Stefan pensionär sedan många år. Han har tre barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Han är fortfarande aktiv inom kommunalpolitiken och håller föredrag om sina hemska minnen från kriget .
Vid vårt lunchsamtal kom vi in på det här med språket. Hur oerhört viktigt det var för honom att snabbt tillgodogöra sig svenskan. Det var nyckeln till det svenska samhället, utbildning och jobb.
Stefans berättelse är viktig än idag. Inte bara för att vi aldrig får glömma förintelsen men också för att visa betydelsen av att behärska landets språk för att bli en del av samhället. Detta gäller inte bara de som invandrar till Sverige från andra länder utan också i högsta alla som bor i vårt land och speciellt våra barn- och ungdomar.
Under många år har jag arbetat som specialpedagog i grundskolan. Min känsla är att barn- och ungdomar ägnar allt mindre tid till läsning av böcker. Svenska barn tappar mark i internationella undersökningar när det gäller läsning. Idag har vart femte barn svårigheter med läsförståelse och många klarar inte av att läsa en faktatext.
Lära sig läsa är inte enkelt. Den mänskliga hjärnan behöver år av träning. Enligt professor Ingvar Lundberg måste barn ha läst uppemot 5 000 timmar för att bli en god läsare. Själv har jag vid samtal med föräldrar till elever sagt att 15 minuter om dagen är bra. Idag vet jag bättre. Det räcker inte.
För att bli en god läsare kan man inte bara traggla sig igenom rena lästräningsböcker. Det finns en redan väl utprovad väg och den heter skönlitterära böcker. Det är den bästa träningen i världen. Läsa spännande böcker, få en upplevelse på köpet och dessutom bli en bättre läsare. Precis som Stefan en gång gjorde när han slukade Bigglesböcker.
För att tillgodose dagens barn- och ungdomar med böcker måste det finnas tillgång till bra skolbibliotek. Då menar jag fräscha lokaler med kunnig bibliotekspersonal och uppdaterade böcker. Böcker som kan tillgodose olika behov. Många av dagens barn behöver speciallitteratur i form av lättlästa böcker utifrån sin individuella nivå. Först då kan de ta sina första stapplande steg vidare i litteraturens underbara värld.
En önskan är förstås att barnens föräldrar är aktiva redan från tidig spädbarnsålder med rim, ramsor och sånger. Vidare med pekböcker, sagor och berättelser. Tänk om alla föräldrar sedan fortsatte att läsa böcker med sina barn i samma iver som de kör till alla tänkbara träningar och matcher. Vilken läsande generation vi skulle få!
Ska vårt samhälle fungera som en levande demokrati behöver vi medborgare som är engagerade och delaktig i samhällsprocesserna. Då behöver vi språket. Läsningen är nyckeln. Om en stor del av ett lands befolkning hamnar utanför samhället är risken uppenbar att detta föder idéer som härskade vid tiden för det andra världskriget. Idéer som fick en liten pojke att kämpa för sitt liv i sex år under vidriga förhållande i olika koncentrationsläger. Den tiden vill vi aldrig mer ha tillbaka. Botemedlet heter kunskap. För att tillgodogöra sig kunskap behöver vi kunna läsa och behärska språket. Då får vi en väg som ger tillgång till makt att påverka samhället och skapa en levande demokrati.
Torsten Bengtsson, författare och specialpedagog
Det här blogginlägget ingår i Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati. Centrum för lättläst arbetar för allas rätt till litteratur, nyheter och information utifrån var och ens förutsättningar. Mer information om bloggstafetten och fler blogginlägg hittar du på Centrum för lättlästs hemsida. Adressen ärwww.lattlast.se/bloggstafett.
Nu vill jag lämna över stafettpinnen till en annan bloggare som ska fortsätta debatten. Nästa bloggare är Förlagschef Lena Maria Nordstrand på Nypon förlag.