Jag skriver böcker som räknas som lättlästa. När jag började skriva tänkte jag på de elever som jag hade under min tid som speciallärare på ett skoldaghem. Det var elever som hade stora skolsvårigheter och som vantrivdes i den vanliga skolan. Många av dessa elever, speciellt killarna, kände avsky mot att öppna en bok. För dem var det som ett straff att läsa. För mig blev det till en utmaning att få dessa elever intresserade av att läsa mina texter. Då gällde det att få böckerna spännande, roliga, lättläsa och med ett innehåll som attraherade målgruppen. När så min första bok ”Bland hajar och andra äventyr ” såg dagens ljus upptäckte jag till min stora förvåning att den lästes av alla. Den slukades av de lässvaga killarna liksom av mer läsvana killar och tjejer. Detta fick mig tidigt att inse att lättlästa böcker var till för alla. En lättlästbok ska kunna fungera på en god läsare liksom på en svag läsare. Det är innehållet som är det viktigaste. Har du bara en riktigt bra story spelade det ingen roll för läsaren.
Idag har vi i Sverige ungefär en 10 % av eleverna som har avkodningsproblem med att läsa texter. De lider av olika grader av dyslexi. Men vi har en minst lika stor grupp av elever med andra språkliga problem. En del av dem har svårt att förstå vad de läser. Den här gruppen av elever märks inte lika tydligt i skolan. De klarar av att läsa texter med ett visst flyt. Det stora problemet är att det inte förstår vad de läser. De får inga egna bilder inne i huvudet av till exempel skönlitterära texter. För de här barnen är en lättläst bok guld värd. Förutom att boken har en intressant och spännande handling är den anpassad med en handling som är kronologisk ordning, innehåller få huvudpersoner, textsnittet är något större, layouten lite luftigare, bilderna fler till antalet för att stödja texten, meningarna lite kortare och de svåra orden färre till antalet och ofta förklarade i sitt sammanhang. Detta sammantaget blir till en bok med mycket höga kvalitéer.
Nu kan man fråga varför inte de här böckerna som ges ut på mycket seriösa förlag som Hegas, Nypon, LL-förlaget med flera, inte syns mer i media och ute bland våra bokhandlare när behovet bland våra barn- och ungdomar är så påtagligt?
Svara på den frågan den som kan!