Nu under november har jag blivit intervjuad av skribenten och chefredaktören Lena-Maria Nordström angående min syn på lästräningsböcker i skolan och lättlästa skönlitterära böcker. Intervjun kommer att finnas på Läromedias hemsida inom kort. Men läs den först här:


Vi låter författaren Torsten Bengtsson ge sin syn på saken. Han är väl skickad eftersom han skriver både läromedel och skönlitteratur. Och dessutom arbetar som specialpedagog!

Lättlästa hörnan – November

Allt hänger ihop! Har ni tänkt på det? Man kan inte tala om lättlästa barn- och ungdomsböcker, utan att också komma in på skönlitteratur i allmänhet. Och man kan inte diskutera skönlitteratur i skolan, utan att också beröra pedagogik och läromedel.
Författaren Torsten Bengtsson förklarar skillnaden mellan lästräningsböcker och skönlitteratur.
- Lästräningsböcker ska träna upp läsförmågan. De har haft fokus på språket, att texten ska flyta så lätt som möjligt och att det därmed ska vara enkelt att avkoda orden i texten, förklarar Torsten.
Det finns ett stort behov av den här typen av böcker. Och cirka tio procent av alla elever har avkodningsproblem.
Men på senare tid har man uppmärksammat en annan lika stor grupp, nämligen de som har problem med läsförståelsen, alltså har svårt att tolka vad de läser.
Man måste alltså inte bara träna avkodningen i läsningen, utan också läsförmågan för att bli en god läsare. Men ska man som elev blir riktigt motiverad att träna upp sin läsförmåga behöver man ha tillgång till böcker som är värda att läsa.
Det är inte alltid lästräningsböcker väcker intresset att läsa och lockar till fortsatt läsning. Böckerna saknar den nerv, den spänning som väcker läslust och får läsaren att otåligt vända blad för att se vad som händer på nästa sida. Den nerven har däremot skönlitteratur. Här lägger författarna i första hand fokus på innehållet. Och lättlästa skönlitterära böcker blir därmed en kombination av både lästräningsböcker och läsvärd skönlitteratur.

Lättläst möter läsaren på rätt nivå

- Förmågan att läsa följer en viss gång. Man lär sig bokstäver, som blir till ord, som blir till meningar. Man måste ta det steg för steg, och barn lär sig olika snabbt. För dem som har det jobbigt måste man göra läsningen lättare. Då behövs lättläst, säger Torsten Bengtsson.
Han liknar en lättläst skönlitterär bok vid en fåtölj med fyra ben.
- De fyra benen är nödvändiga för att väcka läslust. Det handlar om spänning, humor, budskap och, just att den är lättläst.
Så väl avkodning som läsförståelse har alltså stor betydelse för läsförmågan. Enligt PISA, den internationella lässtudien definieras läsförståelse på följande sätt:
Förmågan att förstå, använda och reflektera över texter för att uppnå personliga mål, utveckla sina egna kunskaper och möjligheter, samt att delta i samhället.
Det betyder att läromedel i allmänhet och lästräningsböcker i synnerhet är självklart i undervisningen. Men man måste också använda skönlitteratur och lättlästa böcker. Man lockar till läsning och tränar samtidigt upp läsförmågan genom att presentera spännande, roliga och humoristiska böcker som är värda att läsa.

Visste du att:

Det behövs 5 000 timmars läsning för att bli en god läsare.
Läser man en timme om dagen i ett år, blir det 365 timmar.
Då tar det tid att nå 5 000 timmar.
Men det finns en genväg.
Att läsa av lust och glädje. Att läsa skönlitteratur.
Därför behövs såväl traditionella som lättlästa barn och ungdomsböcker i undervisningen.