När jag var i tonåren läste jag mycket böcker. Det var först och främst dem som jag hittade i bokhyllan där hemma. Böcker som min pappa beställt genom facket i samarbete med Tidens bokförlag. Då blev det mycket klassiker av Jack London, Charles Dickens och Upton Sinclair. På skolbiblioteket hittade jag svenska författare som Sven Wernström, Harry Kullman, Hans Peterson och inte minst Max Lundgren. Författare som hyllade realismen och som ville berätta något mer än en bra historia. Dessa författare blev mina hjältar.
Jag drömde tidigt om att bli en ny Sven Wernström och hans bok ”Skrivandets hantverk” pryder ännu sin plats i min bokhylla. För mig blev det givet att skriva socialrealistiska böcker. Nu har det blivit ett 20-tal böcker, mest vardagsrealistiska men även en del historiska romaner och läroböcker. Jag har försökt att skriva andra sorters böcker men resultatet har mest blivit skrattretande.
Dagens barn- och ungdomsböcker tenderar att följa olika trender. Nu under en längre tid har det varit rätt mycket deckare, mera deckare och ännu fler deckare med vissa inslag av vampyrer och lite skräck. Jag undra vad nästa trend blir, precis som om jag bryr mig…